Lilla livet

Det är fortfarande kallt och snöigt här i Norrland.
Imorse var jag ute och gick i 2 timmar i snöyran, det
var så skönt! Dexter lämnade jag hemma idag, det har vart för
mycket för honom sen vi kom hit upp så idag har han
vilodag med minimala promenader.
Vi har sysselsatt oss med lite alla möjliga aktiviteter,
åkt skoter och skidor och myst.
Det var faktiskt första gången jag någonsin åkte skoter i mitt eget
minne, trots att jag är halvnorrländska ;-) Min bror Mathias
körde mig runt endel och jag trodde allvarligt att min sista stund
var kommen, för formel1 älskare som han är så hade han ingen
lätt hand på gasen! Men det var roligt, och naturen här uppe gör
så himla gott.

Promenerade bort till kyrkogården själv förut för att kunna ta farväl
i min ensamhet. Det är så jobbigt när alla andra är runt ikring, jag behöver
tid för mina egna känslor.
Det har snöat hela natten så blommorna var täckta i snö.
Tog fram dem och skakade av snön och la dem uppe på graven igen.
Hon fick jättefina blommor och ett hjärta av röda rosor från oss i familjen.
Och det hade kommit in hur mycket pengar som helst till olika
fonder i hennes namn. Grät floder bara jag gick fram till graven.
Det kommer som sagt lättare när jag får vara ensam.
Sen gick jag hem till Andreas och borrade in mig i hans varma
famn och somnade.
Känner mig alldeles knasig här, ena studen glad och lycklig,
andra studen ledsen och deppig. Men det är väl så det är.
Det är en annan sorg som finns här med, nämligen den att jag mister
en del av migsjälv. Det kommer aldrig bli detsamma här nu utan mormor.